Säsongen

Läste i Lars Karlssons blogg att jag fick mig en känga för hur föregående säsong gick och vad som skett nu efter säsongen. Inlägget. Att folk har åsikter är bra och nyttigt. Jag har full respekt för Lars, han är en person som alltid säger vad han tycker och känner och till 100% står bakom det och de lag han hejar på. 

Vad tycker jag då om säsongen som varit? Är jag nöjd med resultatet? Etc.

Vill kan väl börja med samarbetet. På förhand trodde jag stenhård på samarbetet och var den tillsammans med några få andra som drev hårdast för få igenom det. Och det ska tilläggas att båda styrelserna gav förslaget fullt förtroende. Jag trodde att klubbarna tillsammans kunde uppnå att juniorerna skulle få en bättre chans att spela på en högre nivå. Samarbetet var ju primärt för att få ett gemensamt lag i juniorallsvenskan. Det lyckades vi också med. Att resultatet i serien gick som det gick är en annan sak. Vi hade ett ungt lag och ett ganska orutinerat lag. Vi börjar serien med tre riktigt dåliga matcher mot Borlänge, Mora och Lesjö. Sedan blir det uddamålsförluster mot Karlskoga (skulle vi ha vunnit), Axberg, Arvika, GS 86 och Sjöstad. En förlust är alltid en förlust, men mot i alla fall Axberg och GS 86 var vi värda i alla fall en poäng. Men som sagt vi förlorade. Jag ser resultaten som en missräkning, jag hade trott att vi skulle ha tagit fler poäng. Men att vi skulle nå slutspel, nja det var väl ändå inte realistik, i år alla i alla fall.

U-laget, ja vad ska man säga. Lite med spelare, en kanske för hög nivå för en del. Det kanske gick lite för fort för U-laget.

A-lagen då (HIBS och Edebäck), för det är väl där skon klämmer eller vad man ska kalla det. Vad var som inte funkade. Många från både HIBS och Edebäck säger att de är missnöjda med hur samarbetet funkade. Det kan man ha många åsikter om. Jag ser väl några tydliga problem. Först och främst att spelare var tvungen att stå över matcher för att bli spelklara, att HIBS för början av säsongen hade en trupp och att vi Edebäck skulle också vi ha värvat någon mer spelare. Från HIBS-håll (utan att säga vartifrån det kommer) så saknade de att kunna matcha in fler juniorer under hösten, p.g.a. att de då inte fick spela i juniorlaget. Från Edebäck ville man ha försträkning av spelare från HIBS. Men det senare finns det flera olika sidor på. Att man fick låna in spelare som inte var ordinarie fick vi, både Richard Holmqvist, David Ek och Albin Skogfält fanns tillgängliga vid flera matcher. Att vi skulle få låna ordinarie spelare var dock svårare, då skulle de spelarna missa matcher i HIBS, vilket man får förstå att HIBS inte vlille få med på.

Så vart funkade inte samarbetet? Kommunikationen mellan lagen var inte optimal. Karensmatchen var mer ödesdiger än jag hade trott. Vad förlorade Edebäck på samarbetet? Jag ska vara helt ärlig. Inte ett dugg tycker jag. Vi tappade Krille och Tutti, men de spelarna hade vi tappat ändå. Vi fick Gadevall, som vi förmodligen skulle ha fått i alla fall. Vi fick möjligt att få med Albin Englöw och Simon Björk i A-laget, det skulle vi nog ha fått annars. En nackdel kan ha varit att vi i Edebäck på förhand räknade med att få låna in någon ytterligare spelare från HIBS.

Vad förlorade HIBS? Nja, de fick ju visserligen Tutti och Krille, men de värvningarna var klara redan innan samarebetet blev klart. Gadevall lämnade, vilket han förmodligen hade gjort ändå. Man tappade några ytterligare juniorer till Edebäck (till juniorlaget).

Så vem vann till slut på detta samarbetsavtal? Ingen, möjligtvis juniorerna som fick erfarenhet från tuffare och svårare motstånd. Vem förlorade på samarbetsavtalet? Många vill nog säga Edebäck eftersom vi åkte ur div 3, men var det verkligen just samarbetsavtalets fel?

Nej att vi åkte ur div 3 beror på många saker, men inte primärt på samarbetsavtalet. Vi tappade många bra spelare (Krille, Tutti, Thyberg, Stöllman) spelare som vi försökte ersätta. Henrik Bood kom in i laget. Vi försökte ersätta med ytterligare några spelare. Jag kan dra upp listan på folk: Lars Skanfors, Sunne IBK, Daniel Jonsson, Lekvattnets BK, Eric Olsson, Lekvattnets IBK, Fredrik Bergström, Lekvattnets IBK, Stefan Olsson, Sunne IBK, Gustav Andrén, GS 86 AIF. Hade vi fått in några av dom hade vi fått en starkare trupp. Men nej vi till slut fick NEJ av samtliga, så hittade jag i alla fall inga mer spelare att försöka värva inom vårt närområde. Jag kanske inte gjorde tillräckligt. Jag är alltid kritisk mot mig själv och funderar mycket vad jag kunde ha gjort bättre. Självklart var jag inte nöjd när vi skulle börja säsongen (då hade ju också tappat Pär p.g.a. knäskadan) och vi hade bara två nyförvärv (Bood och Gadevall). Men jag hittade då inte några fler spelare. Vi försökte få Thyberg att spela vidare, men han kunde inte av flera olika anledningar. Under säsongen var Roger Andersson, Sunne IBK, på väg in, men valde Munkfors IBK istället. Peo Ohlsson trodde jag skulle bli en bra värvning, men efter att först gett en intryck av att kunna hjälpa oss under vintern, så valde han helt plötsligt att hoppa av efter två veckor. Men som sagt, jag kunde säkert ha gjort mer, det tror jag absolut. Men jag misslyckades med att kunna värva ytterligare spelare.

Så för att sumera säsongen. Samarbetet gällande juniorerna ser jag som positivt, de fick erfarenhet och alla de bästa i kommun fick för första gången spela tillsammans. När det A-lagena så kunde det ha varit bättre, men karendagen förstörde mer än vad jag kunde tro innan säsongen. Edebäcks A-lag degradering har jag stor del i, som en del av de sportsligt ansvariga (och målvakt i två matcher) misslyckades jag. Så är det. Åker man ur en serie, så är det alltid någon som inte gjort sitt jobb. Jag är en av dom.

---

Att jag till stor del valt att lämna Edebäck (jag sitter kvar i styrelsen tills årsmötet, men kommer fortsätta ansvariga för licenseringen av spelare och ytterligare någon adminstrativ uppgift) för HIBS, kan jag förstå ha rört upp känslor. Jag har varit i Edebäck Innebandy sedan jag var 10 år. Med andra ord 13 år av glädje, tårar, vinter, förluster, seriesegrar och tre DM-silver. Utan Edebäck innebandy och främst Ove Erneström och Hans Mallwitz skulle jag varken vara den jag är idag eller finnas på de olika postioner som jag har inom innebandyn idag. Jag har otroligt mycket att tacka Edebäck och då främst Hans och Ove för. Då kanske någon säger, "och det väljer du att visa genom att bli sportchef i HIBS". Det kan ju värka lite fel. Att jag går ur styrelsen har varit på gång ett tag. Redan i somras ville jag gå ur styrelsen. Jag tyckte att det tog för mycket tid och att bara åka upp styrelsemötena tog nästan tre timmar (fram och tillbaka) och kostade mig, som trots allt är student, en hel del pengar. Så att jag inte skulle fortsätta i styrelsen har inget med HIBS att göra.

Att jag bytte från Edebäcks sportsliga ledning till HIBS dito har i grunden med Innebandygymnasiet. Innebandygymnsiet är något jag tror hårt på och jag vill finnas med på den satsningen. Och efter lite turer visade sig att den enbart skulle vara finnas i HIBS regi på klubbsida. Sen ska jag inte sticka under stolen med att jag att finner HIBS satsning på herrsidan mer intressant och mer tilltalande än Edebäcks. Det står jag för och något jag verkligen tycker.

Men tror nu inte att överger Edebäck. Jag kommer hålla koll på vad som händer i klubben och följa lagena så gott jag kan.

Edebäck Innebandy finns alltid i mitt hjärta!

---

För övrigt anser jag att Ekshärads Sporthall bör byggas ut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0