Johan Carlsson

I lördags kom man tillbaka till verklighete igen. En vecka i Kebnekaise fick räcka. En vecka med många intryck, många odödliga citat, minnen, blod, svett och tårar. Vi lämnade Karlstad på söndagen och jag fick sämsta tänkbara starten, vaknade på söndagen med ont i halsen och snuvig. Genom förkyld. Men men, jag skulle med, inte ger jag bort 3000 kr för att ligga hemma å vara sjuk. Resan upp till Kebnekaise var riktigt kul tycker jag och gick smidigt. Nattåg är faktiskt helt okej måste jag säga. Samma sak om hemresan ska tilläggas. Den tog ca ett dygn, men kändes som det bara tog några timmar.

Hur var det då i Keb? Det var kallt, blåsigt, regn och vackert. Vädret var inte med oss, som det aldrig är när vi är ute, känns det som i alla fall. Okej, vissa dagar fick vi se solen, men inte några längre perioder. Annars så gick resan mest ut på att gå och gå. Och slita runt på packningen, uppför berg, ner för berg, över bäckar o.s.v.

Tyvärr blev det ingen toppbestigning för mig och några till. Vet inte vad jag ska skylla på. Men förkylningen hjälpte inte direkt, sen är jag ju inte direkt vältränad heller. Men jag ångrar inget, att bestiga är ingen "jag måste göra innan jag dör"-grej. Då finns det viktigare, intressantare och roligare saker att lägga pengar på och uppleva. Som ett t.ex. besöka Drömmarnas teater, för det är ju precis som det heter, en dröm.

---

Direkt efter hemkomsten bar det av till Hagfors. Herrlaget spelade två träningsmatcher på lördagen. Och det blev två vinster. 6-3 mot Karlskoga och 4-3 mot Nerike. Båda segrarna var i underkant får jag säga. Insatserna var som dag och natt genomfört med matchen mot Arvika. Borta var misstagen i egen zon, felpassen i uppspelen o.s.v. Många höjde sig. En som höjde sig, trots att han var klart bäst på plan mot Arvika, var Jesper Karlsson. Killen visar verkligen varför han var ett av Silly Season hetaste villebråd i Värmland. Inte nog med att besitter offensiva egenskaper i överflöd, han har en vinnarskalle och en järnvilja av stor rang. En perfekt center. Och han är bara 16 år, och kommer bara bli bättre.

Försäsongens stora överraskning i herrlaget måste jag säga är Albin Skogfält. Albin var ifjol, och innan dess också, ansedd vara lite av reserv för reserven på backsidan. När man skulle beskriva hans egenskaper blev det ungefär "han är rightskytt (ja det faktiskt egenskap i ett lag där bara han är rightskytt) och han spelar fysiskt, på gränsen till fult". Men nu har något hänt. Albin spelar fortfarande på gränsen, men hans fysiska spel passar bra i hans roll som vänsterback. Sedan spelar han mycket enklare än tidigare, krånglar aldrig till det. Att han sedan är bra tränad, stark i kroppen och "aldrig ger sig", höjer bara hans värde. Det är oerhört roligt att se att killen som ingen nog trodde skulle kunna konkurrera om en ordinarie plats, har visat att alla hade fel. Albin Skogfält är årets överraskning, hittils. Keep up the good work Albin!

---

I helgen var det Kallstá Open också. För min del blev det bara matcherna på söndagen som beskådades. Och det var gött att äntligen få se att säsongens närmar sig, samma känsla man alltid får när Kallstá Open spelas. Största beskådningen, eller vad man ska kalla det, var Gävles kedja med Jesper Lundgren, Billy Nilsson och Erik Skoog. De gjorde lite som de ville i kvarten mot Skoghall. Rullade boll, positions byte och iskalla i avsluten!

Karlstad vann herrturneringen välförtjänt måste jag säga. Både i semin och finalen var de det bättre laget. GS-kedjan visade att de blir ett farligt vapen i jakten på en plats i Allsvenskan. Roligt också att Colling-femman fick förtroende och de gjorde verkligen inte bort sig alls. De kompenserar att de är små till växten (även om Adam måste ha växt ca en decimeter i sommar!) med ett utmärkt spelsinne och teknik och förstås att de är så grymt samspelta. En annan som visade framfötterna var Kjellman den tredje, Anton. Mycket klokt och moget spel från sin backplats i de matcher jag såga. Familjen Kjellman fortsätter att få fram innebandytalanger.

Just nu tippar jag nog att av de tre värmländska lagen i div 1 att Karlstad ser starkast ut, best bredd både offensivt och defensivt, men samtidigt tyngd och spets på flera positioner. Dock måste jag säga att Stjernberg-kedjan är nog bästa kedjan i Värmland. Men som sagt, just nu känns det som att Karlstad kommer vara mest framgångsrika i div 1 mellersta av de tre värmländska lagen.

---

Det får räcka för idag. Återkommer inom kort med lite tippning av diverse serier. Dagens låt är tillägnad Nicklas "Tiny" Folkesson a.k.a. mannen med biljetterna.



---

För övrigt anser jag att Ekshärads Sporthall bör byggas samt att Hagfors behöver en ny sporthall.